FINSKAN - ETT V[RLDSSPR]K
From jem@spica.uucp Fri Apr 14 08:46:22 1989
From: jem@spica.uucp (Johan Myreen)
Subject: Finskan - ett v{rldsspr}k
FINSKAN - ETT V[RLDSSPR]K
"Har tiden kommit f|r det finska spr}ket att intaga platsen som ett
v{rldsspr}k?" Det {r uppenbart att det {r sv}rt att besvara en s}dan
fr}ga med s{kerhet. F|r |gonblicket verkar det att finnas flera
faktorer som f|rhindrar en s}dan utveckling. F|r det f|rsta talas
finska endast av 0.05 procent av v{rldens befolkning; f|r det andra
kan man inte l{ra sig spr}ket p} tio enkla lektioner; f|r det tredje
finns det fortfarande finl{ndare som inte f|rst}r spr}ket. [ven om
finskans utveckling har varit en aning l}ngsam finns det emellertid
finl{ndare som po{ngterar att den har f|ljande f|rdelar som ett
v{rldsspr}k:
1. Det {r fr}gan om ett till v{sentliga delar logiskt spr}k. Reglerna
{r absoluta och st}r fast i alla situationer, utom n{r det {r fr}ga om
undantag.
2. Det {r ett v{lljudande spr}k. Med andra ord, det {r sk|nt f|r |rat.
Detta tack vare sitt |verfl|d p} vokaler, som utesluter fula
konsonantsammandragningar. Det f|reslogs nyligen att man skulle
exportera n}gra vokaler till Tjeckoslovakien, d{r man h}ller p} att f}
ett underskott p} dem, och importera n}gra tjeckiska konsonanter
ist{llet, men f|rhandlingarna br|t samman p} ett tidigt stadium.
Finl{ndarna ville inte ha n}got att g|ra med ett spr}k d{r man kallade
glass "zmrzlina", medan tjeckerna i sin tur misstrodde ett spr}k som
kallade den "j{{tel|{".
3. Det {r ett koncist spr}k. Ett finskt ord kan betyda flera olika
saker p} engelska. Varf|r f|rlora tid och energi med att s{ga "den
kommite som sk|ter f|rhandlingarna ang}ende upph|rande av
fientligheterna" n{r man kan anv{nda ett ett enkelt litet ord som
"aseleponeuvottelutoimikunta?"
4. Att l{ra sig finska ger sj{lvf|rtroende. Om du kan l{ra dig finska
kan du l{ra dig vad som helst.
5. Finskan har st|rre och b{ttre svordomar {n n}got annat spr}k.
I ljuset av dessa fakta kan man prompt g} med p} att inf|randet av
finskan som v{rldsspr}k skulle vara en v{lsignelse f|r m{skligheten i
gemen. Det problem som vi d} st{lls inf|r {r att f|rm} de resterande
99.95 % av v{rldsbefolkningen att l{ra sig finska. Vi har beslutigt
att i detta avseende l}ta v{rlden komma i }tnjutande av v}ra
erfarenheter med spr}ket, och efter n}gra m}nader av intensivt (ibland
till och med desperat) f|rskningsarbete har vi utvecklat f|ljande
metod att g} till anfall mot det som hittills har visat sig vara ett
av v{rldens mest formidabla spr}kliga hinder:
Substantiv och deras kasus
Kom ih}g - Sj{lvf|rtroende {r nyckeln till framg}ng. Tveka aldrig. N{r
du {r p} vippen att anv{nda ett substantiv b|r du snabbt t{nka efter
enligt f|ljande m|nster:
- vilket {r motsvarande substantiv p} finska?
- singularis eller pluralis?
- vilket kasus? -nominativ, ackusativ, genitiv, essiv, partitiv,
translativ, inessiv, elativ, illativ, adessiv, ablativ, allativ,
abessiv, komitativ eller instruktiv?
- {r det m|jligt att l}ta bli att anv{nda substantivet?
Efter att ha |verv{gt detta under den allm{nt k{nda br}kdelen av en
sekund, andas du djupt in och uttalar den f|rsta halvan av
substantivet med tornd|msst{mma som efter hand minskas till en hes
viskning n{r kasus{ndelsen uttalas. Denna metod att demonstrera din
skicklighet i att anv{nda kasus kan rekommenderas som absolut s{ker,
eftersom, trots att du sj{lv inte kan bevisa att du gjorde r{tt, inte
heller en finne eller n}gon annan kan bevisa att du gjorde fel.
Framf|r allt, se sj{lvs{ker ut.
R{kneord
Ytligt sett finns det f} likheter mellan det finska systemet och det
engelska. Till exempel:
yksi - one
kaksi - two
kolme - three
nelj{ - four
viisi - five
kuusi - six
seitsem{n - seven
kahdeksan - eight
yhdeks{n - nine
kymmenen - ten
En n{rmare granskning avsl|jar emellertid f|ljande fakta som kan vara
till nytta f|r nyb|rjaren:
a. "kolme" och "three" har vardera fem bokst{ver.
b. "viisi" och "five" har b}da bildats kring bokstaven "v".
c. "seitsem{n" och "seven" har uppenbarligen ett gemensamt ursprung
(synbarligen ett ord som b|rjar p} "s").
Andra ledtr}dar f|r inl{rning av r{kneord
(1) Gl|m de engelska r{kneorden helt och h}llet. D} m}ste du l{ra dig
de finska f|r att kunna ge tiden. Om ett dylikt steg f|rorsakar dig
sv}righeter n{r du senare skall tala engelska kan du l{tt anv{nda dig
av en finsk-engelsk ordbok, eller, n{r det g{ller r{kneord p} upp till
tjugo, anv{nda dina fingrar och t}r.
(2) Sl|sa inte bort din tid med att l{ra dig r{kneord p} |ver tjugo
miljoner. Det {r osannolikt att du kommer att ha s} mycket pengar,
inte ens i finska mark.
M}nader och dagar
S{g "f|rsta dagen", "trdje dagen", "andra m}naden", "n{stsista
m}naden" etc. Detta besparar dig tv} }r av inl{rning av namnen och
l}ter den du talar med g|ra allt arbete.
Det direkta objektet
De flesta finska grammatikb|cker {r speciellt l{ttf|rst}dda n{r det
g{ller det h{r. Det st}r ungef{r s} h{r: P} finska kan det direkta
objektet (allm{nt kallat ackusativobjekt) vara i nominativ, genitiv
eller partitiv. F|r att g|ra det hela mer l{ttf|rst}eligt kallas
nominativ och genitiv f|r ackusativ. Det finns ocks} en riktig
ackusativ som inte kallas n}gonting alls. Stor f|rsiktighet {r av
n|den n{r man tolkar grammatikaliska termer. Om du ser ordet
"ackusativ" kan det betyda nominativ eller genitiv, men aldrig
ackusativ; termen "nominativ" kan betyda ackusativ eller m|jligen
nominativ; "genitiv" kan betyda ackusativ eller helt enkelt genitiv
medan partitiv alltid kallas partitiv fast{n den kanske {r ackusativ.
Verb
Det b{sta r}det {r: Anv{nd inte verb |verhuvudtaget. Ibland kanske du
finner det lite sv}rt att f|ra n}gon l{ngre konversation, men flitigt
|vande g|r dig skicklig (vi s{nkte antalet fel med 20% n{r vi kom p}
metoden att utel{mna verb. Man kan sk{ra ned ytterligare 15% genom att
utel{mna alla adjektiv, adverb och pronomen, fast{n konversationen
tenderar att komma ned p} en ganska l}g niv} om du inte {r skicklig
med h{nderna).
Uttal
N}gra sv}ra ljud:
-{{- som "e" i "expatiatory", men l{ngre och intensivare. Munnen |ppen
s} mycket som m|jligt. \ronen l}ngt bak}tstrukna.
-{y- till h{lften platalt, till h{lften alveolart, till h{lften
dentalt. F|raktfull min.
-y|- var mycket f|rsiktig med detta.
-uu- som p} arabiska.
-r- starkt rullande. L|st{nder {r en f|rdel h{r.
Vi hoppas att denna uppsats skall vara till hj{lp f|r alla dem som
just nu tampas med fr}gan om de skall studera finska eller inte.
Texten av Richard Lewis, |vers{ttningen av Gunnel Stenberg.
From: jem@spica.uucp (Johan Myreen)
Subject: Finskan - ett v{rldsspr}k
FINSKAN - ETT V[RLDSSPR]K
"Har tiden kommit f|r det finska spr}ket att intaga platsen som ett
v{rldsspr}k?" Det {r uppenbart att det {r sv}rt att besvara en s}dan
fr}ga med s{kerhet. F|r |gonblicket verkar det att finnas flera
faktorer som f|rhindrar en s}dan utveckling. F|r det f|rsta talas
finska endast av 0.05 procent av v{rldens befolkning; f|r det andra
kan man inte l{ra sig spr}ket p} tio enkla lektioner; f|r det tredje
finns det fortfarande finl{ndare som inte f|rst}r spr}ket. [ven om
finskans utveckling har varit en aning l}ngsam finns det emellertid
finl{ndare som po{ngterar att den har f|ljande f|rdelar som ett
v{rldsspr}k:
1. Det {r fr}gan om ett till v{sentliga delar logiskt spr}k. Reglerna
{r absoluta och st}r fast i alla situationer, utom n{r det {r fr}ga om
undantag.
2. Det {r ett v{lljudande spr}k. Med andra ord, det {r sk|nt f|r |rat.
Detta tack vare sitt |verfl|d p} vokaler, som utesluter fula
konsonantsammandragningar. Det f|reslogs nyligen att man skulle
exportera n}gra vokaler till Tjeckoslovakien, d{r man h}ller p} att f}
ett underskott p} dem, och importera n}gra tjeckiska konsonanter
ist{llet, men f|rhandlingarna br|t samman p} ett tidigt stadium.
Finl{ndarna ville inte ha n}got att g|ra med ett spr}k d{r man kallade
glass "zmrzlina", medan tjeckerna i sin tur misstrodde ett spr}k som
kallade den "j{{tel|{".
3. Det {r ett koncist spr}k. Ett finskt ord kan betyda flera olika
saker p} engelska. Varf|r f|rlora tid och energi med att s{ga "den
kommite som sk|ter f|rhandlingarna ang}ende upph|rande av
fientligheterna" n{r man kan anv{nda ett ett enkelt litet ord som
"aseleponeuvottelutoimikunta?"
4. Att l{ra sig finska ger sj{lvf|rtroende. Om du kan l{ra dig finska
kan du l{ra dig vad som helst.
5. Finskan har st|rre och b{ttre svordomar {n n}got annat spr}k.
I ljuset av dessa fakta kan man prompt g} med p} att inf|randet av
finskan som v{rldsspr}k skulle vara en v{lsignelse f|r m{skligheten i
gemen. Det problem som vi d} st{lls inf|r {r att f|rm} de resterande
99.95 % av v{rldsbefolkningen att l{ra sig finska. Vi har beslutigt
att i detta avseende l}ta v{rlden komma i }tnjutande av v}ra
erfarenheter med spr}ket, och efter n}gra m}nader av intensivt (ibland
till och med desperat) f|rskningsarbete har vi utvecklat f|ljande
metod att g} till anfall mot det som hittills har visat sig vara ett
av v{rldens mest formidabla spr}kliga hinder:
Substantiv och deras kasus
Kom ih}g - Sj{lvf|rtroende {r nyckeln till framg}ng. Tveka aldrig. N{r
du {r p} vippen att anv{nda ett substantiv b|r du snabbt t{nka efter
enligt f|ljande m|nster:
- vilket {r motsvarande substantiv p} finska?
- singularis eller pluralis?
- vilket kasus? -nominativ, ackusativ, genitiv, essiv, partitiv,
translativ, inessiv, elativ, illativ, adessiv, ablativ, allativ,
abessiv, komitativ eller instruktiv?
- {r det m|jligt att l}ta bli att anv{nda substantivet?
Efter att ha |verv{gt detta under den allm{nt k{nda br}kdelen av en
sekund, andas du djupt in och uttalar den f|rsta halvan av
substantivet med tornd|msst{mma som efter hand minskas till en hes
viskning n{r kasus{ndelsen uttalas. Denna metod att demonstrera din
skicklighet i att anv{nda kasus kan rekommenderas som absolut s{ker,
eftersom, trots att du sj{lv inte kan bevisa att du gjorde r{tt, inte
heller en finne eller n}gon annan kan bevisa att du gjorde fel.
Framf|r allt, se sj{lvs{ker ut.
R{kneord
Ytligt sett finns det f} likheter mellan det finska systemet och det
engelska. Till exempel:
yksi - one
kaksi - two
kolme - three
nelj{ - four
viisi - five
kuusi - six
seitsem{n - seven
kahdeksan - eight
yhdeks{n - nine
kymmenen - ten
En n{rmare granskning avsl|jar emellertid f|ljande fakta som kan vara
till nytta f|r nyb|rjaren:
a. "kolme" och "three" har vardera fem bokst{ver.
b. "viisi" och "five" har b}da bildats kring bokstaven "v".
c. "seitsem{n" och "seven" har uppenbarligen ett gemensamt ursprung
(synbarligen ett ord som b|rjar p} "s").
Andra ledtr}dar f|r inl{rning av r{kneord
(1) Gl|m de engelska r{kneorden helt och h}llet. D} m}ste du l{ra dig
de finska f|r att kunna ge tiden. Om ett dylikt steg f|rorsakar dig
sv}righeter n{r du senare skall tala engelska kan du l{tt anv{nda dig
av en finsk-engelsk ordbok, eller, n{r det g{ller r{kneord p} upp till
tjugo, anv{nda dina fingrar och t}r.
(2) Sl|sa inte bort din tid med att l{ra dig r{kneord p} |ver tjugo
miljoner. Det {r osannolikt att du kommer att ha s} mycket pengar,
inte ens i finska mark.
M}nader och dagar
S{g "f|rsta dagen", "trdje dagen", "andra m}naden", "n{stsista
m}naden" etc. Detta besparar dig tv} }r av inl{rning av namnen och
l}ter den du talar med g|ra allt arbete.
Det direkta objektet
De flesta finska grammatikb|cker {r speciellt l{ttf|rst}dda n{r det
g{ller det h{r. Det st}r ungef{r s} h{r: P} finska kan det direkta
objektet (allm{nt kallat ackusativobjekt) vara i nominativ, genitiv
eller partitiv. F|r att g|ra det hela mer l{ttf|rst}eligt kallas
nominativ och genitiv f|r ackusativ. Det finns ocks} en riktig
ackusativ som inte kallas n}gonting alls. Stor f|rsiktighet {r av
n|den n{r man tolkar grammatikaliska termer. Om du ser ordet
"ackusativ" kan det betyda nominativ eller genitiv, men aldrig
ackusativ; termen "nominativ" kan betyda ackusativ eller m|jligen
nominativ; "genitiv" kan betyda ackusativ eller helt enkelt genitiv
medan partitiv alltid kallas partitiv fast{n den kanske {r ackusativ.
Verb
Det b{sta r}det {r: Anv{nd inte verb |verhuvudtaget. Ibland kanske du
finner det lite sv}rt att f|ra n}gon l{ngre konversation, men flitigt
|vande g|r dig skicklig (vi s{nkte antalet fel med 20% n{r vi kom p}
metoden att utel{mna verb. Man kan sk{ra ned ytterligare 15% genom att
utel{mna alla adjektiv, adverb och pronomen, fast{n konversationen
tenderar att komma ned p} en ganska l}g niv} om du inte {r skicklig
med h{nderna).
Uttal
N}gra sv}ra ljud:
-{{- som "e" i "expatiatory", men l{ngre och intensivare. Munnen |ppen
s} mycket som m|jligt. \ronen l}ngt bak}tstrukna.
-{y- till h{lften platalt, till h{lften alveolart, till h{lften
dentalt. F|raktfull min.
-y|- var mycket f|rsiktig med detta.
-uu- som p} arabiska.
-r- starkt rullande. L|st{nder {r en f|rdel h{r.
Vi hoppas att denna uppsats skall vara till hj{lp f|r alla dem som
just nu tampas med fr}gan om de skall studera finska eller inte.
Texten av Richard Lewis, |vers{ttningen av Gunnel Stenberg.
Comments
Post a Comment